Nytt EU-direktiv om tillgänglighet 28 juni 2025 – vilka påverkas, och hur?

Bra tillgänglighet inom digitala tjänster ökar delaktighet och förenklar livet för många. Den offentliga servicen har sedan länge haft högt ställda krav på tillgänglighet, men med EU:s nya direktiv påverkas även många branscher inom den privata sektorn på nya sätt. Här får du en snabb guide i vad som gäller!

Vad är syftet med EU:s nya tillgänglighetsdirektiv?

• Öka delaktigheten – att personer med funktionsnedsättning ska kunna använda produkter och tjänster lika som andra.
• Undanröja hinder – till exempel text som inte går att förstora, gränssnitt som inte går att använda med tangentbord, onödigt komplicerad information, och automater som bara har inmatning via pekskärm (t.ex. för pin-koder).
• Underlätta för alla – genom mer tillgänglighet i digitala gränssnitt generellt!

Vilka påverkas och vad omfattas?

Framför allt är det verksamheter inom privat sektor som påverkas av det nya direktivet, men även inom offentlig sektor ökas kraven. Ett stort antal produkter och tjänster berörs, som till exempel:

• Tjänster för kommunikation: telefoni, chatt, e-post, videosamtal
• Medietjänster: play-tjänster, programguider
• Tjänster för persontransporter: webbplatser, appar, e-biljetter
• Banktjänster: Internetbank, information, kö-system på bankkontor
• E-handelstjänster
• E-böcker
• Datorer och surfplattor – inklusive själva operativsystemet
• Självbetjäningsterminaler – apparater för betalning, exempelvis kortläsare

Vissa undantag finns från lagkraven, till exempel för så kallade ”mikroföretag”, med mindre än 2 miljoner euro i omsättning och färre än 10 anställda.

Måste alla anpassningar vara klara redan den 28 juni?

Direktivet börjar gälla den 28 juni 2025 i hela EU och införs i Sverige via lagen om tillgänglighet och förordningen om tillgänglighet. Vissa övergångsbestämmelser finns för tjänsteleveranser avtalade före det datumet och produkter som redan är i bruk.

Vilka hinder ska åtgärdas?

Exempel på de viktigaste hinder som ska åtgärdas för att uppfylla kraven är:

• Inga möjligheter att förstora text – svårt för personer med synnedsättning.
• Gränssnitt som kräver mus/pekskärm – problem för de som använder tangentbord.
• Komplicerad eller otydlig information – särskilt utmanande för personer med kognitiva nedsättningar. – Bristande information om funktioner för tillgänglighet.

Vad behöver verksamheterna göra?

• Anpassa sina gränssnitt enligt standarder (WCAG och EN 301 549).
• Säkerställa att instruktioner och information är tillgängliga i flera format.

Vi rekommenderar även PTS Youtube-film om vad man behöver göra.

Vad händer om man inte föjer reglerna och vem kontrollerar detta?

Den självklara konsekvensen av att inte efterleva kraven är att många människor med funktionsnedsättningar drabbas på olika sätt, eller helt utestängs från tjänsten.

Att inte efterleva lagarna kan också få juridiska konsekvenser och till och med sanktioner på EU-nivå. En verksamhet får alltså inte ens tillhandahålla sina produkter på EU-marknaden om man inte uppfyller kraven.

I Sverige är det PTS (Post- och telestyrelsen) som är den myndighet som har ansvar för tillsyn och marknadskontroll. Andra myndigheter har tillsyn inom sina områden (exempelvis MTM för e böcker, och Mediemyndigheten för audiovisuell media)

Var kan jag lära mig mer om det här?

På PTS webbplats finns fördjupad information om tillgänglighetsdirektivet, bestämmelser och krav.

På YouTube finns också PTS informativa film om tillgänglighetsdirektivet, på 24 minuter.

Läs mer om hur vi på Devize arbetar med tillgänglighetsanpassning här.

Vill du veta mer om detta, eller få hjälp att ta reda på vad du behöver göra för din verksamhet och dess digitala tjänster? Kontakta oss på Devize – Vi tar gärna en kaffe och berättar mer!